onsdag 14 september 2011

Tjolahopp

Ja va kul man kan ha med mammas mobil när denne råkar somna om! hahahaha Flertalet samtal OCH sms ringda och skickade till en hel del olika =)) Jaja tur jag har fast summa på räkningen när sånt här händer så man inte hamnar i trubbel för det!

Funderar väldigt mycket på det här med kronisk värk.... har nu gått sex månader (snart sju) utan en smärtfri stund =( Och läste lite av en text som en bekant skrivit om "hur orkar man!". Jag kan bara undra det samma?? Har många bekanta/släkt och vänner som levt så i många år och jag förundras över deras styrka att ens orka le ibland! Är det så här mitt egna liv nu kommer bli? Att vakna på morgonen efter en jävlig natt och kämpa i en kvart innan jag ens är ur sängen för det är verkligen så nästan var dag! Att inte kunna ta disken trots det byggs berg på bänken utan behöva be om hjälp! Att vissa dagar be älsken tvätta mitt hår för nacken o axlar värker så in i helsikes (visserligen mysigt MEN inte när det är ett måste)!! Att se dammet växa på golvet MEN veta att damsuger jag idag så har jag extra ont i två dagar! ÄR DET SÅ livet ska se ut nu??
Min önskan för mg själv just nu är att de hittar en förklaring på MR som jag ska på OCH att det går att göra något åt det!

Ovanpå detta så oroar jag mig en hel del mer än jag trodde för min älskade lilla pluda och om där är något större fel på hennes hjärta eller det bara är något "normalt" som växer bort! Önskar att man kunde få den där tiden IDAG redan! Men vet oxå att det kan ta tid med remisser så får vackert vänta! Men skulle hon bli sjuk nu eller extrema anfall av trötthet så åker vi in direkt utan att tveka en sekund! Gillar inte alls att det handlar om hjärtat nu =(( räckte så väl med de andra problemen med sockert och att hon inte växer som hon ska! Har en gnagande känsla av att alltihop hör samman på något sätt vilket jag ska ta upp på nästa besök!

SEEN har vi mina älskade tonåringar....... ena värre än den andra MEN jämfört med många så är de änglar!! Bråkar i stort sett ALDRIG med varandra. Blir jag arg så lyssnar de (fast inte alltid de gör som jag vill så klart).. Men som mamma gör det ont i en när man ser dem bli sårade eller ledsna för saker som går fel i deras liv! Man vill så gärna skydda dem mot allt ont men är inget som går att göra! Kan bara finnas här för dem när de behöver mig!

Ooo seeen har vi snäckan... hehe halsflussen äntligen över och bara två dagar kvar på medicinen MEN jisses vilket humör denna dam börjar få!!!! Hysteriskt gråtande bara för mamma o pappa undrade om hon ville göra något på sin fritid! Är idag på sin första simning så ska bli spännande o se om hon ens doppat fötterna eller om hon rent av kanske gilla det riktigt mycke! För känner verkligen att denna tös MÅSTE ha något att göra utöver skola och vänner!

Ska avsluta lite tvärt nu för kommer annat

Hej svejs!

1 kommentar:

  1. hej maria....det är din mammas kusin Ewa i Norrköping (numera Kisa) som skirver detta.. det är med sorg i hjärtat jag läser om dina problem...men du verkar vara en rigtig fighter så livet verkar ändå rätt <ok...så lite man vet om varandra egentligen. minns när du föddes då var mormor Elly och jag och tittade på dig på BB, jag var av någon anledning i Hgb just då....sedan hon dog har man ju inte sp stor kontakt med säkten....min mamma Elsy bor numera på sjukhem så även hon är en sinande informationskälla liksom min mobror Knut din morfar...synd egentligen...
    att leva med smärta vet jag mycket om. jag har släktsjukdomen pshoreasisartrit (min morbror Sven har den oxå) stelhet och trötthet. jag är sjukpensionär sedan 4 år.Jag är ju 60 år fyllda så det spelar ingen roll egentligen...mer än ekonomiskt....
    Är det fyra barn du har...kul....på vår sida är det sämre...jag har ett -Hanna, Lollo har ett - Tobias men mina bröder MIcke och Johan har inga...alltså finns det inga barnbarn här än.....Var bor du??? Kan du jobba något???
    Hur som helst lev väl och ta hand om de dina...hälsa din bror Daniel..honom minn jag från en kusinträff hos Jan...kram ewa

    SvaraRadera